Det är mycket som händer i mitt liv just nu. En del saker kan man ju tyvärr inte påverka och döden är en sådan sak. När detta inträffar, och en mycket kär mor somnar in,  så är det skönt att ha ett jobb att gå upp i! Dels så har jag varit på kongress. Det var socialdemokraternas, där Posten hade en egen monter. Vi erbjöd bla att ta kort på sig själv och skicka som ett äkta vykort, en mycket uppsakattad tjänst som fler skulle använda igen via postens hemsida. Lite häftigt att man kan vara var som helst i världen ladda ner ett kort, gå in på postens hemsida och sedan skicka detta kort som ett vykort, upptryckt och utdelat i postinkastet!

Så har vi haft Bas-Ute på kontoret, vi passade på att ta med grannkontoret och äta lite gott, så både den inre delen av kroppen och den fysiska delen fick lite tillskott.

Så är det naturligtvis det dagliga arbetet att gå upp i. När tankarna så väller över en så är man ändå inte förberedd. Men livet är väl just så - idel uppgångar och motgångar. Man får ta minnena till hjälp och tänka på allt gott man varit med om!

I förra veckan var det ingen höjdare att sitta här! Precis utanför fönstret så kördes det med en maskin som plattade till jorden. Det kändes som om någon satt i mitt huvud och körde med en borr! Det var hemskt. Den här veckan ser det ut som om det blir sprägning :-O Tur att man är borta några dagar. Imorgon blir det konferens och på torsdag möte hela dagen.

Dessutom, något som ska bli riktigt roligt, så ska jag vara med i Postens Monter på en kongress i Älvsjö mässan. Det blir inte mycket tid över för annat denna helg. Där ska jag vara både to, lö och sö. Men det ska bli grymt skoj!

Ja så har den andra sidan av hösten hittat hit till Stockholms trakten!

Utanför mitt fönster så är det en ny arbetsplats. Man ska bygga två 13 våningshus, och sprägningen skall troligvis börja denna vecka…… Det gäller att hålla i sig så man inte blåser bort Nåväl. lite spännande att se och följa hur husen kommer att växa upp ur marken. Det ska sprängas för att lämna plats åt parkeringar under husen!

Meeeeen! Nackdelen är ju att bilarna blir så smutsiga!!!!  När ett tretti tal transporter passerar, med grusbilar och annat, så blir det ganska lerigt och regnar det dessutom…. ja, det blir nog höga kostnader på tvätt sidan denna höst. Men varumärket skall hållas rent!

Lovar återkomma med lite bilder

Här e jag med lite dåligt samvete….. tiden har inte riktigt räckt till! Men va, sjutton, då får man komma igen.

Bland mina första inlägg på denna sida så nämnde jag att jag var ganska färsk som UC, nu börjar jag bli, om inte varm, så åtminstone ljummen, i kläderna. Den utbildning jag fick var kanon på alla sätt å vis, men man kan ju aldrig vara helt utbildad i ett sådant jobb som UC. Fortfarande dyker det upp saker, nya saker som man får ta i tu med, direkt eller så småningom.

Om inte bilar går sönder eller vägrar att starta, så är det kunder som är upprörda över brevlådor som flyttas. Alla ska dessutom vara nöjda, chefen ska vara glad och medarbetarna motiverade, kunderna lyckliga och maken bör ju iaf veta att man existerar.

Trots detta så är det ett fantastiskt jobb och kul dessutom. Att arbeta med människor har alltid varit mig varmt om hjärtat och nu är det medarbetarna som ska få förutsättningar att klara sina jobb oavsett vad som händer, ekonomin bör ju helst gå med ett + och framtiden vet vi inte mycket om. Nya utmaningar hela tiden! Med tanke på att jag är en person som gillar utmaningar så…… inte kan jag klaga inte!

Nästa vecka ska vi möblera om i lokalerna för att skapa lite öppnare miljö och bättre klimat inne. Det är också en utmaning! Så har vi beställt nya bilar eftersom TVÅ falerade inom loppet av en vecka….va ska man göra…

MIN största belöning. har jag kommit fram till, det är en NÖJD medarbetare!

Tjao

…och tillbaka på jobbet. Det som slår mig är: när ska man kunna pricka in att alla finns på plats och är friska? Att inte ha en brist utan kunna koncentrera sig på det som man är tänkt att göra, inte allt extra (och här tänkter jag på brevbärarna) Det är inte helt lätt att planera in sjukdomar, men sannerligen så skulle man kunna räkna med att minst en är borta (sjukdom, semester,ledighet etc) varje vecka. Skumt egentligen! Med Influensan som hägrar så kan det bli en spännande höst! :-)

Vad kan man göra på en lördag? Man kan gå på IKEA!

Men hur dum får man bli. IKEA katalogen har delats ut under veckan,(det kanske ni känner till  bara det borde ju få en att fundera två gånger, det ösregnar, folk har nu kommit hem från semestrar, barnbidraget har ramlat in, och vad väljer vi att göra???? Vi åker till Ikea! Faktiskt så kom vi på andra tannkar, vi hade tänkt äta köttbullar, men när vi såg alla människor så ändrade vi oss, vi spånade runt lite och så gick vi därifrån utan att köpa någonting! Istället så kan man ta en tur i båten och fiska lite grann, det blev ju helt underbart väder på efm.

Då kan man ju ta med sig den minste så han får lite sällskap, eller?

Ja den stackars katten får vara med om en hel del!

Jodå, nu sä är semestern över för denna gång. Men det är ganska skönt att vara tillbaka igen och få känna att verkligheten lurar bakom knuten. Mina brevbärare har gjort ett fantastiskt jobb den här veckan (oxå Sjukdomar och annat elände som skapat brister mitt i brinnande IKEA vecka, men flitens id har rått på kontoret och jag kan bara konstatera, efter en mycket lång trorsdag, att det har gått ihop sig även den här veckan!

MEN så MÅSTE jag få beklaga mig lite, man bor ju i Sverige trots allt och vi är ju duktiga på detta

Jag korsar tre motorvägar på vägen till och från jobbet. Detta innebär att jag kör på och av motorvägarna 6 ggr! Något som jag, måste jag erkänna, RETAR mig något GALET över är just dessa väg snuttar. Jag har i min enfald trott ( som fransmännen tror, återkommer med förklaring) jag har trott att en påfart till en motorväg innebär att man gasar på lite för att komma upp i den hastighet som gäller på motorvägen 90 eller 110 eller 120 eller efter rådande omständigheter, och avfarter då motsatsen, man börjar bromsa när man befinner sig på dessa. Men nu börjar jag undra om jag är ensam att tro detta och att leva efter det….????

VARJE dag råkar jag ut för att få bromsa mig upp på motorvägen, när jag väl kommer så långt att jag ska in i filen, ser jag i backspegeln att bilarna får gå ut i mittfilen…. varför???? JO för att jeppen framför mig inte kan GASA!!!!! När vi väl kommit in på motorvägen så ligger vi i 80 (110 väg) och DÅ börjar man att gasa….. men det är FÖRSENT anser jag, LIVSFARLIGT dessutom eftersom alla andra bilar nu är tvugna att antingen veja eller bromsa, jag blir TOKIG! Så har vi dessa chaufförer som börjar bromsa 200 meter innan AVFARTEN! Vad händer då, jo man stoppar upp trafiken bakom som får bromsa och… JA! Snacka om att hindra rytmen.     http://www.youtube.com/watch?v=cv_d-s6eau0

Nåväl nu fick jag spy lite galla…. Känns genast mycket bättre Jag lovar att andas lite långsammare nästa gång (imorgon) som jag gasar….eh bromsar mig upp på motorvägen. Fredag iorgon Sköööönt.

Jo jag har godavänner där hon är fransyska och han svensk. När han körde i Frankrike och skulle upp på en motorväg så tog han det lite för lugnt. I Frankrike har dem en annan trafikpolicy än här i Svedala, där gäller det att snabbt komma upp i den rytm och hastighet som gäller på vägarna annars är man en ren trafikfara och det fick han veta av sin kära fru…….

Maken fick napp….tillslut!

Min första dag fick börja med blåbärsplockning! Det underbara är att jag hade sällskap av de tre hela tiden.

Rätt va de e så blir det alldeles tyst, men så ser man sig omkring och då ser man en som vilar på en sten (Chillie) en som ligger på rygg och väntar på att få gå hemåt (Kex) och så i trädet så sitter ekorren…eh katten Singo. Jag älskar att gå i skogen och med detta sällskap så kan det inte bli tråkigt på något vis! Sista 20 metrarna så bär det av i full galopp upp på farstun, kanske vill dem säga något med det……

Sista dagen innan semestern börjar. Sen är det tre veckor av lata dagar…..

Lite ångest har man ändå, nu när man ska vara borta 3 veckor! Har jag fixat det och har jag förberett för det????? De e mycket som ska klaffa och jag tror inte det kommer att bli några som helst problem…. egenkligen! Samtidigt vore det ju skönt att verkligen känna att man kan lämna bygget och då menar jag verkligen lämna både fysiskt och psykiskt. För de e de som e de jobbiga. Att koppla av i huvét! Jag har vänt upp och ner och ut och in på dessa tre veckors planering! Så det ska sitta

Mitt huve behöver koppla av och slippa tänka: jobb, jobb, jobb!!

Eftersom min Underbara man oxå jobbar inom postens stora värld, så kan ni ju tänka er vad som är det stora samtalsämnet hemma hos oss. Men i midsommras kom vi överräns om ett kod ord…..(päronsoda, fråga mig inte varför) så fort man började tala om jobb! Det fungerade faktiskt! Nu pratar vi mycket mindre jobb hemma. I bilen till och från jobbet e de ok, eller när man kommit hem precis och inte har åkt i samma bil. Men sen!! Locket på, det blir så vansinningt mycket jobbsnack annars! Nej!! Päronsoda på er! och en riktigt trevlig helg!!