
Numera är det väl postflyg som gäller.

Numera är det väl postflyg som gäller.
| Inga kommentarer |

Bilden är från den 1 juli 1986. Den visar skillnaden på 100 år vid posten i Munkfors. Det har till sommaren gått 25 år sedan dess. Visst har det hänt en hel del sedan dess? Nya uniformer. Nya fordon. Mindre personal. En del säger att det var bättre förr. Jag vet inte. Men en sak vet jag. Det var annorlunda.

Detta vykort tog posten fram år 1978.
Man kan väl upptäcka Sverige också 2011?

Detta är den näst äldsta bevarade motordrivna postdiligensen. 64.445 mil rullade den i postverkets tjänst åren 1932-1947. Efter 20 år som brandbil återköptes den av postverket och återställdes i sitt ursprungliga skick år 1969.

Texten till bilden lyder:
“På flera håll utmed Sveriges kuster används hydrokopter vintertid för transport av post till skärgårdsbefolkningen”.

Lasse Holmqvist känner dom flesta till av oss. Hans fantastiska produktion av program som Bialitt, På luffen, Sicken vicka och Här är ditt liv, vittnar om vilken duktig människa Lasse var. Tyvärr gick han bort alldeles för tidigt. Han föddes den 31 dec 1930 i Malmö, och gick bort den 19 dec 1996. Verkligen en stark TV-personlighet.


Tänke framöver lägga ut lite vykort som posten tog fram på den gamla goda
tiden.Texten på baksidan lyder följande.”Det här vykortet har vi på Posten
gjort efter en gammal förlaga.Från en tid när man kunde konsten att glädja
och uppmuntra varann.När man vågade skoja lite.Är vi tråkigare nuförtiden?
Skriv en rad-gör nå´n glad”.

Idag var det så dags för min premiärtur på cykel till jobbet, eftersom det är ca 8 km och vintern varit hård så kanske ni förstår varför jag väntat så länge. När jag på morgonen cyklade dit så hade jag lite motvind, och jag bad en stilla bön om att vinden skulle vända, och det gjorde den….till jag skulle hem!!
Men allt var inte elände, på vägen hem efter endast några hundra meter, innan svetten hade förblindat mina ögon, fick jag syn på något bekant, men ändå inte, i dikeskanten. Jag tvärnitade min cykel och döm om min förvåning? när jag får se en handdator liggande och vila sig i diket. Som den nitiska Posttjänsteman som jag är, det var ju trots allt Kungliga Postverkets ägodel som låg där i diket, stannade jag som sagt var och plockade upp nyss nämnda apparat. Faast skicket på den var ju inte så bra förstås. Men eftersom vi konstant saknar ca 15 st HD på vår filial, så tänkte jag att den kanske skulle kunna komma till nytta. Efter en stunds sökande i det vattenfyllda diket så hade jag fått ihop så pass många delar att jag ansåg att det fick räcka, tack och lov hittade jag bakstycket till den där serienumret sitter så jag kan ringa till Servicedesk och felanmäla den, undrar just om de kan laga den???
Nöjd med mitt fynd trampade jag så vidare de sista 7,5 kilometrarna hem, där övriga familjen väntade och stöttade upp mig såpass att jag kan sitta upprätt och skriva detta inlägg.
Får se om jag cyklar imon med……
Eder Per